koprofagernasdal

Jag tänkte skriva lite om samhället

Idag tänkte jag hoppa av lärarprogrammet och bli nåt annat. Nåt som inte mötte utmaningar, eller handgemäng med snöbollar. Som inte mötte negativitet och besvikelse, nåt annat helt enkelt. Men som tur var så intervjuade jag en sune idag och då vände det. Good talk skulle man kunna säga.

Jag tänker mycket och ofta. Kvantitet istället för kvalitet kanske men ibland får jag till det.

Jag tänkte över klass samhället som inte finns. Det börjar i morgonbussen som jag tar till ekshärads skola. Hur kommer det sig att det är nästan bara kvinnor som åker i morgon bussen, jag får erkänna att det är en väldigt marginaliserad undersökning jag gjort men betyder det att alla männen tar bilen till sina jobb. Antagligen är det så. detta ser jag mer av på väg in i karlstad när bussen fastnar i en rondell. Jävla trafik tänker jag och förstår inte hur det kan vara knökat på en onsdag. Sen kollar jag ut, varenda jävla bil är ju tom sånär som på föraren (nåt annat vore ju underligt) och vi i bussen är tolv, inklusive föraren. Det skulle alltså kunna försvinna drygt trettio bilar ur trafiken om lite fler ville åka med mig på min Värmlands buss. Så bra tänkte jag, men alla ska väl hämta på dagis förstås, men skulle man inte kunna lösa sån skit också? Att dagis barn tas hem med kollektivtrafik, eller att en buss plockar med föräldrar på ett dagis och sen drar alla till konsum och handlar och sen hem?. Kanske inte effektivaste lösningen i världen men jag kom i alla fall med en antydan till idé.

Ekorrhjulet

Idéer är ju faktiskt sånt våran tid premierar, kunskaps samhället. Kan du tänka dig vilken utveckling vi gjort. Jägar/samlar samhället, agrialsamhället, industriella-samhället, tjänstemannasamhället kom väl in där nånstans, informations och IT-samhället som sen blev till kunskapssamhället. Men är inte lite grejen med all den här utvecklingen att människor och världens behov har förändrats. Idag försvinner industrierna till utvecklingsländerna, det är billigt, politiskt instabilt, halv korrumperat och rätt lätt att gömma pengar & köpa/sälja saker billigt och snabbt. I Sverige har vi då fått bytt inriktning från att göra sakerna till att uppfinna dem, en lysande utveckling menar många som kommer göra vårat samhälle åtråvärt i evinnerlighet. Jag är inte lika övertygad, jag tror att liksom industriernas utveckling stagnerade med ökade krav på rättigheter, löner och säkerhet. Tre stora bidragande orsaker till att blodsugarna försvinner österut där löneförutsättningarna hos befolkningen är överlevnad eller inte överlevnad. Så kommer kunskapssamhället som det ser ut idag att stagnera när övriga världen helt enkelt inte vill ha våra idéer. Vad gör man liksom? Kina kommer också bli en efterapning av väst, det ser vi ju redan idag när vi fasar inför en framtid med miljarder nya bilförare. Men det som kommer att drabba oss värst. Är hur vardagslivet i Sverige kommer bli mycket dyrare när samhällsklyftorna ökar. Idag är det aktuellt att åma sig över ungdomar som väntar på att fyrtitalisterna ska gå i pension så dom får jobb. Men vilka arbeten är det egentligen det handlar om? Gäller det offentliga sektorn så ser framtiden inte alls ljus ut, där dras det in så mamma får göra nya hål i skärpet för pappa är svältfödd. Industrier har vi som tidigare nämnts inte många av. utbildning är bara befogat om det finns arbetstillfällen efter examen. Det är ju det kunskapssamhället handlar om, att öka bildningen i landet för att göra folket konkurrens kraftigt. Men jag vet ärligt talat inte hur det ser ut på den biten. När jag började på universitetet så var vi rekordmånga, dels för att vi nittior äntligen hade slutat gymnasiet men dels för att kravet på utbildning är så stort när man söker arbete. Baksidan av denna utveckling är alla dom som inte klarar av det. Det är lätt att se ner på svaga som egentligen inte är svaga utan bara inte ser sig själv i ett lyckat framtidsperspektiv. Men sånt är läget, det är i skolan du lär dig att du är en IGare en underkänd. Det är i skolan du förstår vad smarta är och osmarta är. Det är i skolan du lär dig att du är svag i engelska eller inte möter kraven för ett godkänt i matematik. Betyg har inget med intelligens att göra, det är bara samhällets krav på skolan och föräldrarnas förväntningar runt matbordet. Vad ska vi göra av dom generationer ungdomar som kommer spottas ut ur skolan bara för att dom inte passade in i formen för framgång. I en tid när politiken går allt mer åt ”var man för sig själv” och drar in bidrag och stöd så finns det goda skäl att vara orolig och till & med Rädd. Människor reproducerar till stor del levnadsförhållanden till nästa generation. Akademiker föder akademiker och arbetare föder arbetare. Klyftorna ökar och dom som sitter på makten förkovrar sig medan resten förlorar. Idag är det svårt att tjäna ”feta cash” i Sverige, en byggarbetare som åker över gränsen och jobbar mån-tors i Oslo kanske tjänar toppen men vilket liv är det? 11 timmar om dagen knegar man, visst är det långa pratstunder i goda vänners lag men jag tror inte det är något att sträva mot. Tröttheten och osäkerheten från tid till otid tar nog ut sin rätt. I vinter när elpriset ätit upp besparingar till utlandsresor, skidsemestrar och kanske i värsta fall födelsedagspresenter och julklappar i tusentalsfamiljer. Så måste man förstå att det sticker i ögonen att företags chefer får sådana enorma lönelyft och fallskärmar. Vad är det för feudalism vi lever i? 1996 kom Romeo och Julia i nytappning med Leonardo dicaprio och Claire Danes i huvudrollerna, idag kanske det inte vore fel med Robin Hood i nytappning. Som ärke skurkarna skulle vi ha Fredrik Reinfeldt som Prins John och Arne Karlsson från Ratos som Sheriffen av Nottingham, ärligt talat så skulle vi kunna ta vilken högtstående politiker och VD som helst. För jag tror inte dom har rent mjöl i påsen nån utav dom. Den största chocken jag fått i mitt liv var när Pappa tyckte jag skulle bli politiker för att löneutvecklingen var så jävla bra. Som jag förstod det tyckte Pappa partikamrater hade svängt kappan efter vinden och följt utvecklingen där pengarna fanns. Han tyckte väl jag kunde prata och var en rätt sansad och kompetent person, dom enda kraven man har på en politiker kanske? Vem som skulle spela Robin Hood vet jag inte. Vi har inte så många proletärer nuförtiden, Göran Greider som var så socialistiskt radikal på sin tid säljer trädgårdspoesi numera, dock ska han ha en eloge för att ha lyft fram Dan Andersson något bara min pappa gjort innan. Nej som Robin Hood skulle jag vilja klämma in någon Åsa från Äldreomsorgen, Ivan som är arbetslös och stämplar på förmedlingen eller Sune från lärarrummet. exemplen är många på dom delar av samhället där Sveriges infekterade situation syns tydligt.

Om jag inte skulle bli lärare så skulle jag faktiskt vilja bli konditorist, eller ha en restaurang. Jag skulle självklart inte laga mat utan bara äga den och kontrollera pris och åtkomst för folk. För är det en sak jag förfäras över när jag går ner på stan är att det är så jävla dyrt att bjuda min älskade på fika. tänk er tiden före kebab ställena och waynes coffee. Då du för fyrti spänn fick en rejäl klick rotmos med fläsklegg. Jaja utan att bli för sentimental över den gamla goda tiden (som jag för den delen aldrig heller har upplevt) då alla kåkfarare och alkoholister var gentlemän med romantiska ideal och radikala politiska åsikter. Så skulle jag vilja ha ett ställe där jag sålde billig hemlagad mat, allt möjligt faktiskt. Men det går inte, för idag har vi regler mot sånt. Man måste ha köp och lån och bra lokal och ja en massa annat knepigt. Men jag tror dom reglerna existerar av en anledning, för att hindra multikorporationer från att förgifta folk och småföretagare från att existera. Nej det blir nog ett bra val att vara lärare.

jaja jag tänkte hoppa av som sagt men så snackade jag med en lärare, han förklarade det så jävla bra varför det var som det var i skolan, och att den viktigaste lärdomen jag kunde ta med mig var att ha realistiska förväntningar på barnen. att komma i tid och göra sitt bästa var allt han krävde av dom. för där kunde ingen misslyckas. man tänker inte på det för det är så trivialt enkelt men göra sitt bästa är något beundransvärt svårt hos oss alla. Anders Olsson (Paralympics 04/08) tror jag är bäst i sverige på det. men ändå något alla kan göra, vare sig vi är svaga i engelska, ickematimatiker, skriver trädgårdspoesi, leder sverige eller bloggar så finns det ju inget som utesluter dig från att lyckas när enda förväntningen är att du ska göra ditt bästa. enda institutionen jag vet där göra ditt bästa är gångbar valuta är hos mamma, men jag önskar det speglade av sig på samhället i övrigt, för skulle alla göra sitt bästa så skulle det nog vara ganska trevligt lugnt, hemlagat och mammigt.