koprofagernasdal

Jag tänkte skriva lite om samhället

Idag tänkte jag hoppa av lärarprogrammet och bli nåt annat. Nåt som inte mötte utmaningar, eller handgemäng med snöbollar. Som inte mötte negativitet och besvikelse, nåt annat helt enkelt. Men som tur var så intervjuade jag en sune idag och då vände det. Good talk skulle man kunna säga.

Jag tänker mycket och ofta. Kvantitet istället för kvalitet kanske men ibland får jag till det.

Jag tänkte över klass samhället som inte finns. Det börjar i morgonbussen som jag tar till ekshärads skola. Hur kommer det sig att det är nästan bara kvinnor som åker i morgon bussen, jag får erkänna att det är en väldigt marginaliserad undersökning jag gjort men betyder det att alla männen tar bilen till sina jobb. Antagligen är det så. detta ser jag mer av på väg in i karlstad när bussen fastnar i en rondell. Jävla trafik tänker jag och förstår inte hur det kan vara knökat på en onsdag. Sen kollar jag ut, varenda jävla bil är ju tom sånär som på föraren (nåt annat vore ju underligt) och vi i bussen är tolv, inklusive föraren. Det skulle alltså kunna försvinna drygt trettio bilar ur trafiken om lite fler ville åka med mig på min Värmlands buss. Så bra tänkte jag, men alla ska väl hämta på dagis förstås, men skulle man inte kunna lösa sån skit också? Att dagis barn tas hem med kollektivtrafik, eller att en buss plockar med föräldrar på ett dagis och sen drar alla till konsum och handlar och sen hem?. Kanske inte effektivaste lösningen i världen men jag kom i alla fall med en antydan till idé.

Ekorrhjulet

Idéer är ju faktiskt sånt våran tid premierar, kunskaps samhället. Kan du tänka dig vilken utveckling vi gjort. Jägar/samlar samhället, agrialsamhället, industriella-samhället, tjänstemannasamhället kom väl in där nånstans, informations och IT-samhället som sen blev till kunskapssamhället. Men är inte lite grejen med all den här utvecklingen att människor och världens behov har förändrats. Idag försvinner industrierna till utvecklingsländerna, det är billigt, politiskt instabilt, halv korrumperat och rätt lätt att gömma pengar & köpa/sälja saker billigt och snabbt. I Sverige har vi då fått bytt inriktning från att göra sakerna till att uppfinna dem, en lysande utveckling menar många som kommer göra vårat samhälle åtråvärt i evinnerlighet. Jag är inte lika övertygad, jag tror att liksom industriernas utveckling stagnerade med ökade krav på rättigheter, löner och säkerhet. Tre stora bidragande orsaker till att blodsugarna försvinner österut där löneförutsättningarna hos befolkningen är överlevnad eller inte överlevnad. Så kommer kunskapssamhället som det ser ut idag att stagnera när övriga världen helt enkelt inte vill ha våra idéer. Vad gör man liksom? Kina kommer också bli en efterapning av väst, det ser vi ju redan idag när vi fasar inför en framtid med miljarder nya bilförare. Men det som kommer att drabba oss värst. Är hur vardagslivet i Sverige kommer bli mycket dyrare när samhällsklyftorna ökar. Idag är det aktuellt att åma sig över ungdomar som väntar på att fyrtitalisterna ska gå i pension så dom får jobb. Men vilka arbeten är det egentligen det handlar om? Gäller det offentliga sektorn så ser framtiden inte alls ljus ut, där dras det in så mamma får göra nya hål i skärpet för pappa är svältfödd. Industrier har vi som tidigare nämnts inte många av. utbildning är bara befogat om det finns arbetstillfällen efter examen. Det är ju det kunskapssamhället handlar om, att öka bildningen i landet för att göra folket konkurrens kraftigt. Men jag vet ärligt talat inte hur det ser ut på den biten. När jag började på universitetet så var vi rekordmånga, dels för att vi nittior äntligen hade slutat gymnasiet men dels för att kravet på utbildning är så stort när man söker arbete. Baksidan av denna utveckling är alla dom som inte klarar av det. Det är lätt att se ner på svaga som egentligen inte är svaga utan bara inte ser sig själv i ett lyckat framtidsperspektiv. Men sånt är läget, det är i skolan du lär dig att du är en IGare en underkänd. Det är i skolan du förstår vad smarta är och osmarta är. Det är i skolan du lär dig att du är svag i engelska eller inte möter kraven för ett godkänt i matematik. Betyg har inget med intelligens att göra, det är bara samhällets krav på skolan och föräldrarnas förväntningar runt matbordet. Vad ska vi göra av dom generationer ungdomar som kommer spottas ut ur skolan bara för att dom inte passade in i formen för framgång. I en tid när politiken går allt mer åt ”var man för sig själv” och drar in bidrag och stöd så finns det goda skäl att vara orolig och till & med Rädd. Människor reproducerar till stor del levnadsförhållanden till nästa generation. Akademiker föder akademiker och arbetare föder arbetare. Klyftorna ökar och dom som sitter på makten förkovrar sig medan resten förlorar. Idag är det svårt att tjäna ”feta cash” i Sverige, en byggarbetare som åker över gränsen och jobbar mån-tors i Oslo kanske tjänar toppen men vilket liv är det? 11 timmar om dagen knegar man, visst är det långa pratstunder i goda vänners lag men jag tror inte det är något att sträva mot. Tröttheten och osäkerheten från tid till otid tar nog ut sin rätt. I vinter när elpriset ätit upp besparingar till utlandsresor, skidsemestrar och kanske i värsta fall födelsedagspresenter och julklappar i tusentalsfamiljer. Så måste man förstå att det sticker i ögonen att företags chefer får sådana enorma lönelyft och fallskärmar. Vad är det för feudalism vi lever i? 1996 kom Romeo och Julia i nytappning med Leonardo dicaprio och Claire Danes i huvudrollerna, idag kanske det inte vore fel med Robin Hood i nytappning. Som ärke skurkarna skulle vi ha Fredrik Reinfeldt som Prins John och Arne Karlsson från Ratos som Sheriffen av Nottingham, ärligt talat så skulle vi kunna ta vilken högtstående politiker och VD som helst. För jag tror inte dom har rent mjöl i påsen nån utav dom. Den största chocken jag fått i mitt liv var när Pappa tyckte jag skulle bli politiker för att löneutvecklingen var så jävla bra. Som jag förstod det tyckte Pappa partikamrater hade svängt kappan efter vinden och följt utvecklingen där pengarna fanns. Han tyckte väl jag kunde prata och var en rätt sansad och kompetent person, dom enda kraven man har på en politiker kanske? Vem som skulle spela Robin Hood vet jag inte. Vi har inte så många proletärer nuförtiden, Göran Greider som var så socialistiskt radikal på sin tid säljer trädgårdspoesi numera, dock ska han ha en eloge för att ha lyft fram Dan Andersson något bara min pappa gjort innan. Nej som Robin Hood skulle jag vilja klämma in någon Åsa från Äldreomsorgen, Ivan som är arbetslös och stämplar på förmedlingen eller Sune från lärarrummet. exemplen är många på dom delar av samhället där Sveriges infekterade situation syns tydligt.

Om jag inte skulle bli lärare så skulle jag faktiskt vilja bli konditorist, eller ha en restaurang. Jag skulle självklart inte laga mat utan bara äga den och kontrollera pris och åtkomst för folk. För är det en sak jag förfäras över när jag går ner på stan är att det är så jävla dyrt att bjuda min älskade på fika. tänk er tiden före kebab ställena och waynes coffee. Då du för fyrti spänn fick en rejäl klick rotmos med fläsklegg. Jaja utan att bli för sentimental över den gamla goda tiden (som jag för den delen aldrig heller har upplevt) då alla kåkfarare och alkoholister var gentlemän med romantiska ideal och radikala politiska åsikter. Så skulle jag vilja ha ett ställe där jag sålde billig hemlagad mat, allt möjligt faktiskt. Men det går inte, för idag har vi regler mot sånt. Man måste ha köp och lån och bra lokal och ja en massa annat knepigt. Men jag tror dom reglerna existerar av en anledning, för att hindra multikorporationer från att förgifta folk och småföretagare från att existera. Nej det blir nog ett bra val att vara lärare.

jaja jag tänkte hoppa av som sagt men så snackade jag med en lärare, han förklarade det så jävla bra varför det var som det var i skolan, och att den viktigaste lärdomen jag kunde ta med mig var att ha realistiska förväntningar på barnen. att komma i tid och göra sitt bästa var allt han krävde av dom. för där kunde ingen misslyckas. man tänker inte på det för det är så trivialt enkelt men göra sitt bästa är något beundransvärt svårt hos oss alla. Anders Olsson (Paralympics 04/08) tror jag är bäst i sverige på det. men ändå något alla kan göra, vare sig vi är svaga i engelska, ickematimatiker, skriver trädgårdspoesi, leder sverige eller bloggar så finns det ju inget som utesluter dig från att lyckas när enda förväntningen är att du ska göra ditt bästa. enda institutionen jag vet där göra ditt bästa är gångbar valuta är hos mamma, men jag önskar det speglade av sig på samhället i övrigt, för skulle alla göra sitt bästa så skulle det nog vara ganska trevligt lugnt, hemlagat och mammigt.

Jag kan inte förstå varför jag någonsin började blogga. Nu förtiden tappar jag snabbt intresset och enda gångerna det blir en fullskriven blogg är när jag är upprörd över något jag sett eller läst, men underligt är det. Jag brukar tänka mig hur kommer media användningen utvecklas inför framtiden. Kanske kommer man att se tillbaka på denna tid som en sorts gyllene ålder i bruk av IT-teknik. Jag vet att det kan verka ansträngande och avskräckande men försök tänka er, hur kommer det att se ut i framtiden egentligen? Jag hade nog egentligen helst velat skriva om fantastiska idéer jag upptäckt i böcker om vetenskap och i min omgivning. Men det är svårt att komma ihåg det jag tyckte var så fantastiskt, exempelvis blev jag otroligt chockad häromdagen när jag Bill Bryson´s ”En kortfattad historik över nästan allting” det var fantastiskt roligt när dom berättade om hur man sökte medel att ta reda på hur långt det var till månen på 1700- talet. Då använde man en matematisk formel som innebär att en triangels vinkel alltid är 180 grader och att om du vet två av variablerna av tre i en triangel så behöver du inte veta om den tredje för att räkna ut den (eller nåt åt det hållet kom ihåg vem som skriver det här). Då skickade man helt enkelt en person till Paris och en annan till Moskva och kollade om man kunde se månen samtidigt, sen mätte man helt enkelt avståndet mellan dom två städerna och räknade sedan ut den tredje vinkeln. Visst är det fantastiskt, så otroligt enkelt och det värsta att vi har ju räknat det här i högstadiet och i gymnasiet! Men! MEN! Aldrig! Aldrig! Jag påpekar igen ALDRIG!!!! Sa någon nåt om det här? Varför frågar jag mig. Det är ju så fantastiskt originellt på nåt vis att höra om dessa trehundra år gamla idéer som någonstans längs vägen hamnade i en bok om matematik för undervisningssyfte.

Jag har blivit helt uppfylld av dessa fascinerande idéer som skrämmer mig på ett sätt för, dagens vetenskap är så tråkigt. För i världen skedde allt på makro nivå, man kunde känna, lukta, äta, döda vetenskapen men idag är den på mikronivå! Så otroligt liten, exempelvis så är uppskattningsvis en Atoms livslängd 10 med 35 nollor efter …. …. Vad blir det? Hur uttalar man det? Vem räknade på det? Kan man verkligen tro på en sådan uppgift?

Kritiskt tänkande är A och O inom all vetenskap så när jag ser en undersökning idag så tänker jag mig för en extra gång innan jag fastnar för budskapet. Tänk så mycket statistik det finns, som bara är viktig för det syfte det fyller. Utanför dess kontext så är statistik lika värdelöst som vatten eller syre är viktigt för oss.

Där tycker jag konst fyller en lustig funktion för det har ju och tillåt mig att säga att det här är en dagsfärsk idé bara för idag, imorgon kommer jag att revidera den och dementera den för evigt men idag känns den viktig. Den bästa konsten fyller ingen funktion utan är ett syfte i sig. Haha märk här att jag direkt sagt emot mig själv men det kan vi tala bort en annan dag.

Måste föresten uppmärksamma en fantastiskt grej! Häromdagen stod jag inne på Expert i mitticity och då av alla människor i världen, ringer Julia!

Haha jag blev så chockad, klockan var tolv i Sverige och Tio på kvällen i Australien och Julia skulle just gå och lägga sig. Det är fascinerande att vi kunde växla tankar över ett så monumentalt otroligt stort avstånd under loppet av några sekunder!

Jaja det fick mig i all fall att komma ihåg en idiotisk lek jag brukade leka när jag var liten på bilsemester. Då brukade jag tänka att jag såg bilen jag åkte i uppifrån, hur den ringlade fram längs vägarna, hur landskapet skiftade runt om, hur solen glänste i lacken. Sen om vi mötte en bil så exakt i mötet tänkte jag att min kropp slungades ur bilen och i samma ögonblick bilarna skiljdes från varandra så följde jag med den andra bilen längs dom vägar jag nyss sett, jag tänkte aldrig så mycket över det här, för att jag var liten men det är en ganska filosofiskt upplyftande tanke att människan kan göra något sådant, som att överblicka sig själv i tankarna och se ner på hur sin ”värdkropp”. Se hur data skärmen lyser upp ansiktet och ger det en spöklik glans, se hur ryggen är krökt och armarna böjda över tangentbordet där fingrarna yr fram tillsammans med texten på skärmen.

Ja kära nån. Förlåt mig för djupa tankar. Men snart är det jul och jag skulle inte må dåligt av att få prata lite vetenskap någon haha eller läsa den illustrerad tillsammans med Carl.

Imorgon är det måndag och en ny dag. Vi får hoppas den blir bra!

Tänkte det kunde vara kul för er att få se hur en inlämningsuppgift kan se ut på universitetet, denna skulle bara vara ett A4 och bara egna åsikter vilket är ganska ovanligt då dom flesta uppgifterna brukar ska vara 9-10 sidor och utgå från kurslitteraturen och innehålla inledning/frågeställning, rapport, egna slutsatser/disskussion, referenslista. ämnet var denna gång global och hållbar utveckling.

Min syn på hållbar utveckling

Hur kommer man att se tillbaka på dom första tio åren av tvåtusentalet. Kriget mot terrorn, klimatkris, finanskris, pandemipanik och USA som fick sin första svarta president. Förhoppningsvis kommer framtida generationer kunna se tillbaka på hur det kommande FN toppmötet i Köpenhamn för klimatfrågan resulterade i ett bindande avtal underskrivet av samtliga 192 medlemsländer. Men realiteten ser nog tyvärr lite annorlunda ut, människan är allt för bekväm av sig och just nu är det nog tyvärr så att man inte är redo att ge upp energiförbrukningen av fossila bränslen för miljövänligare alternativ.

Oppositionen runt klimat frågan anser jag grundar sig i de ekonomiska särintressen som existerar runt om i världen idag. Internationellt talar man om två grupperingar, de såkallade I och U-länderna som drivs av olika motivationer i klimatfrågan, dels har vi I-länderna som försöker uppehålla den levnadsstandard vi har haft och byggt upp här i västvärlden under det senaste 60 åren, en avveckling av den industriella produktion vi har idag skulle ha direkta effekter på vår konsumtionskultur och moderna livsstil. Sen har vi U-länderna som i och med industriell utveckling får en bättre ekonomisk situation och högre standard hos befolkningen, en ny standard som dom inte gärna ger avkall på för klimatets skull. Men det är här skon klämmer, klimatfrågan gäller oss alla man kan inte bara se till de länder som kommer drabbas hårdast i form av översvämningar eller uttorkning. Om klimatförändringarna resulterar i allt detta kommer vi i framtiden se hur en stor del av jordens befolkning är på flykt undan det områden som är hårdast ansatta.

En annan katastrof som sker parallellt med klimathoten är den utrotning av arter som pågår i världen. Biologisk mångfald är en förutsättning för våra sköra men viktiga ekosystem. Avverkning av regnskogarna resulterar i tusentals arter dör ut då deras naturliga habitat blir förstörda, utfiskningen i världens hav gör att näringskedjorna kollapsar. Idag håller världens största predatorer, hajarna på att försvinna i en faslig takt på grund utav överfiskning i världens hav. Om exempelvis hajen försvinner så blir det en rubbning i näringskedjan där dom fiskar hajen lever på förökar sig och i sin tur tar död på dom livsviktiga bestånd av plankton som syresätter och livnär världens hav.

Det är viktigt att man ser dom långgående effekterna av människans inverkan på jorden, det är ingen tvekan om att vi skulle kunna leva i den värld som global uppvärmning medför. Men priset skulle bli så otroligt högt om vi negligerar att göra något för att bromsa denna utveckling. Ingenting runt klimatfrågan om global uppvärmning är riktigt säkert, mycket bygger på troliga eller väldigt troliga teorier. Men det är värt uppoffringarna den medför.

Om vi i västvärlden rent hypotetiskt skulle fortsätta att leva som vi gör nu, i allt vad det innebär av förbrukning av fossila bränslen och utmärgling av planetens resurser. Så skulle vi behöva bygga våran ekonomiska och kulturella stabilitet på resten av världens fattigdom. Någonting som inte är moraliskt försvarbart. I dagens läge ser vi hur länder som Kina och Indien, två av dom största befolkningarna i världen håller på komma ut ur fattigdom. Där företag förr sökte billig arbetskraft söker dom idag kompetens. Indiens utveckling inom IT och Kinas industriella utveckling har skapat en medelklass i befolkningen. En medelklass som söker den bekvämlighet och standard vi i västvärlden så länge erhållit. Men för en stabil klimatutveckling i framtiden, är det inte hållbart om alla människor i Kina eller Indien äger bil eller konsumerar som vi gör. Därför tror jag att världens nationer måste utvecklas tillsammans mot ett gemensamt mål där minimalism och spartanskt leverne kan bli den levnadsstandard vi vill eftersträva. Jag tror inte en sådan värld kan förekomma med det ekonomiska system och kulturella värderingar vi har i dagens kapitalistiska samhälle. Men när världens fattigdom är borta tror jag man kommer att söka alternativa lösningar till det samhällsskikt vi ser i världen idag. En rättvisare fördelning och framförallt smartare distribution av världens resurser är ett första steg i denna samhällsreform mot ett balanserat samhälle som bättre axlar sitt ansvar att vårda och harmonisera med resten av världen.

/Alexander Myrén

ja kära nån.

Jag tror jag börjat sjunka i djupa funderingar,

för ungefär en vecka sedan så sms torpedade jag Antonia med frågor om en gubbe med vitt huvud och röd timmerhuggarskjorta som deltog i svt´s program debatt. denna vältalande farbror som talade om socialism när debatten gällde miljö och hållbarutveckling. kan ni tänka er min förvåning idag när jag går förbi en affisch och får se att den gubben ska komma och gästföreläsa i entrén till hus tolv på universitetet.
det där otroligt enerverande namnet som alltid försvinner ur mitt huvud, gustav, nej , göran var det osså efternamnet sen. geider? Greider ja Göran Greider.

Jag hade absolut ingen aning om vem denna mannen var, ursprung oså vidare. Den enkla utstyrseln förstod jag tidigt var något sorts statement och ideologin satte ju personen i ett vänster perspektiv. deltagande i miljöfrågan var förvirrande då jag inte kunde förstå vad han hade med det att göra.

Det var rätt kul när han kom in i entrén för vi var inte många som satt där och enligt egen utsago var vi kanske fyra som var född 88-90 resten kunde som bästa ha varit unga på 70 talet!

men han verkade tycka det var mest skönt för då slapp han använda mikrofonen som han tyckte var ett koppel för poeter som gillar att ströva runt en aning, han tyckte dom skulle ordna en mygga till nästa gång.

Under hans seminarie så framstod det att det var litteratur-intriktningen på universitetet som hade lockat dit honom och att han skulle ha en till föreläsning på kvällen i stadsbiblioteket och att han skulle prata om Dan Andersson, OJ VAD JAG HAJADE TILL! Dan Andersson som min pappa tyckte så mkt om! Jag blev så lycklig när han tog upp en bok och varmt började prata om Dan Andersson som en av hans stora inspirations källor och hur han tyckte det var ett svek från den litteräravärlden att glömma bort denna nationalskald som han kallade Dan Andersson, det värmde inombords när jag tänkte på hur genomsyrad min gymnasietid varit av denna skald, eller gammal kultur överhuvudtaget, Carls eviga Jailbird singers och min Pappa, tiggaren från loussa. Det fick mig att inse vilken ovanlig bakgrund man egentligen har, i alla fall med dagens samhälle som kontext. Göran Greider var tydligen född och uppvuxen i vingåker som enligt honom själv var känt för en sak och den endast, Göran Persson är därifrån, vilket var rätt kul när man tänkte på Göran Greiders egna politiska engagemang som inte riktigt går i samma led som Perssons.

Jag måste säga att det var något av en upplevelse att se denna författare och samhällsvetare in action.

När seminariet var slut var jag tänkt att gå fram och berätta allt om hur det hade affekterat mig just med mitt eget ursprung i ett som mamma säger lutheriant hem där proletärandan kanske inte levde men åtminstone hade dött någon gång och fick ett ljus tänt för sig med något sporadiskt intervall av mina föräldrar. Men jag gick därifrån istället,

Jag känner en uppgivenhet inför människan och konsten som är svår att förklara.

Det är som att, de ord jag skriver, de streck och klåtter jag drar i marginalen på mina skrivböcker och den musik jag ibland spelar och sparar, inte betyder något om den inte blir känd eller allmänt accepterad.

Jag vet själv med mig att kändiskult inte är något att sträva efter men,.. vad gör konsten då för nytta om den inte lever vidare efter mig.

Jag tror inte jag är rädd för att dö även om jag skulle tycka det vore tråkigt om det blev allt för plötsligt och snart då jag har många roliga och intressanta idéer jag vill genomföra innan dess. Men ändå…

Kan jag inte komma ifrån den där känslan av uppgivenhet inför eftervärlden och det kan bero på den kultur jag lever in mig i. musikerna i mina öron är döda, författarna i mina händer borta, bilderna av konstverk i fjärran länder vars upphovsmän levde för längesedan, allt lever det vidare genom intresset från en allmänhet som valt att hylla den genom att erkänna dess existens även efter upphovsmännens död.

Jag måste erkänna en sak, varje gång jag skriver något pretentiöst om ”min” konst eller nåt deprimerande om de degererande generationerna så skäms jag lite för att sprida sådana tankar som kanske inte alls överensstämmer med era, men ur allt ont kommer något gott. Idag skulle jag vilja säga att jag mött två paradigmskiftningar hos mig själv. Den första skedde i universitetsbiblioteket då jag lyfte en bok med valda konstverk av Maurits Cornelis Escher, han är verkligen en man som gjort enastående kontributioner till den moderna konsten och där det bästa är att han av sina konstkollegor i nederländerna aldrig riktigt fick något erkännande, snarare motsatsen. Den andra tror jag är det här med att tankar kan bara utvecklas i mitt eget huvud, men att idéer, konst, musik och poesi kan delas med till andra, jag har aldrig sett såhär på konst förut det är därför jag skriver det här även om det verkar trivialt, men jag tror man kan gemensamt ansvara för det kulturarv vi alla bär med oss. Exempelvis kommer jag alltid lovsjunga Dan Andersson kanske just för att han är så starkt knuten med min egen uppväxt och min förståelse för min pappas uppväxt. Jag vill tipsa om en dikt av Dan Andersson, jag tror till och med den varit med i min blogg förr men jag tycker ni ska ta chansen att läsa något som jag verkligen kan relatera till, dikten heter ”Till min Far” och finns liksom allt som jag funderar över och tänker på i Wikipedias arkiv.

http://sv.wikisource.org/wiki/Till_min_far

Slutligen vill jag citera en studiekamrat, ”Den som har flest klänningar när man dör vinner.”

En kommentar på konsumtionsdebatten vi hade idag under ett seminarie. Så brutalt klockrent och tidsenligt med våran hmm låt mig säga degererade generation! Det är så vackert i mina öron nästan som poesi då det bryter utanför sina egna ramar och bildar en egen kontext där det är en berättelse om kamp, mellan materialism och minimalism och att den som konsumerar mest under sin tid på jorden kommer bli ihågkommen.

hihi! idag förmiddag så åkte jag ner på SF bio för att se en balett! kan ni tänka er nåt så fantastiskt!

har gått och väntat hela månaden på att få se den! visserligen var den ordentligt dyr för en biofilm men det måste ju vara för att det inte är så många som passar på att kolla den!

jaja så tillsammans med tolv andra så bänkade jag mig i salong 2 och väntade på att det skulle börja,

om ni aldrig varit på en bio i karlstad förut så kan jag berätta att det är ganska charmigt för en ur personalen kmr ut innan bioförevisningen ska börja och berättar om filmen, fast den här var ännu lite mer speciell för han berättade om sin resa till london där han hade gått på pub och hittat balett akedemin i london, ja i en pub?

hursomhelst inger det en alldeles extra mysig söndags feeling det där pratandet men nu över till nåt alldeles mer spektakulärt för ni som inte vet vad nötknäpparen är så är det en balett med musik skriven av Pyotr Tchaikovsky, det är en julsaga där fantasi och verkligheten blandas! den är fantastiskt koreograferad dansen är så otroligt rolig att se! jag har alltid trott att balett var tråkigt men det var det verkligen inte! det är som en stumfilm med magisk musik och en massa liv och rörelse! så hursomhelst blir det mer av den varan framöver!

och imorgon bär det av till universitet igen, ska bli riktigt kul att se studiekamraterna igen! men jag kmr sakna att gå i kyrkhedens skola och hjälpa till och lära mig. 
känner dock lite ångest över det här med alla uppgifter som ska in, jag har inte tagit tag i det där men det blir under veckan istället då, bara för att inte jag ska känna nån press.. ja just. 

sen vill jag tillägga att det värsta jag vet sen jag flyttat hemifrån är att prata i telefon, 
så jävla drygt, varför kan man inte bara teleportera sig till varan i wonder i wonder? 
hatar telefoner iallafall så en sån kmr jag inte ha när jag blir gammal och grå.

men nu framöver kmr jag såklart ha en för det är ju bra ibland, men det ger mkt ångest ochså! 
exempel när min familj ringer och jag aldrig gör det?
eller typ när carl alltid ringer på fredagar men jag gör det ej?
viktor ringer iaf inte det är skönt, ingen ångest där inte!
sofie kan ju tänkas smsa men inge ringeliring så där klarar jag mig ochså. 

men men slutet gott allting gott. 

 

snart är det helg och jag saknar min gitarr.

hade en lektion idag, fett coolt fick bra beröm och så. asså det gick bra.

mätt och belåten! jag undrar vad belåten kmr ifrån, det är ju faktiskt ett ord man bara använder i just den meningen. var maten till edran belåtenhet ers välborne?!

ja så kan det ju va. jag lagade iaf blomkål och broccoli kokt i grädde som jag hade till kryddkorv! mums mums ! skita gott är det iallafall och en av mina ny favoriter!

hopp mer då? jo igår upptäckte jag att rammstein har släppt ett nytt album utan att jag vetat om det! liebe ist fur alle da eller nåt hette den. great även om deras första singel pussy tvingade mig att skaffa account på youtube för att kunna se den för att det var så mkt svordomar och naket! men men inget ont som inte för nåt gott med sig.

sen har jag ritat lite idag! bilden kan ni se på emelies julblogg fett nice hursomhelst om än inte klar enligt henne;)

sen imorse så kollade jag resultatet av gårdagens miljontals ljus i kyrkogården! och tänk er det var ljus som fortfarande lyste efter en hel natt utomhus, jaja det måste ha varit otroligt vackert där på natten synd man inte gick dit för idag när jag promenerade på ett ställe där jag inte varit förut då upptäckte en otroligt vacker trädunge uppe på en kulle i kyrkogården, där var det inga gravstenar utan man hade ristat in namnen rakt in i berget, det var så jävla fint, och mossan låg så där sagolikt upp över träden och stenarna och det var lite äventyrligt att traska där på "bergväggen" på alla småstigar. asså om jag skulle dö imorn och begravas på torsdag då skulle emelie få lägga blommor i den dungen på fredag morgon och njuta av utsikten ut över kyrkogården och ut över karlstad.

så jävla fint hursomhelst.

jahopp ska snart iväg på nya äventyr i hagfors, undrar hur jag ska göra med den där lektion grejen jag ska hålla powerpoint presentationen verkar ju ha ätit upp sig själv till infinite
så jag får väl improvisera, hur det blir återstår väl att se!

längtar faktiskt redan hem till jul!

yes indeed! igår var jag med carl, vi hade lite berikande av sinnena time och lite öppna dina vyer time, okey det där sista lät ju suspicious men vi hade djävulusiskt roligt! blev dock inte så mkt gitarr spel som jag trodde det skulle bli.

hemskt hur vi har glömt så mkt i gitarr väg! och idag dyker massvis med låtar upp i mina fingrar och i mina öron och jag bara spelar och spelar och spelar och spelar!

those were the days!

ska snart iväg igen och fiska lite, carl och jag ska lägga ut ett nät och förhoppningsvis får vi lite fisk! men vem vet vem vet,

önskar jag kunnat vara kvar här på lördag men det är viktigare med praktiken tyvärr. får ta mig i kragen och åka buss, men inget ont som inte för nåt gott med sig! då får jag ju träffa min Elskling fortare;) yes indeed!

nu blir det dusch seriös tandborstning och lite springsteen.